Internationella skid- och snowboardförbundet firar 100 år

Under skididrottens "barndom" skilde sig regler och praxis betydligt mellan de tre nordiska länderna, vilket gav upphov till tvister vid gemensamma möten. Även utanför Norden började skidåkningen ta fart, det blev allt mer klart att det behövdes internationella tävlingsregler.

Svenska Skidförbundets första styrelse tog på sig som en av sina huvuduppgifter att arbeta för att ett internationellt skidförbund skulle skapas. Dock blev de snart varse om att detta inte togs så väl emot i Norge, som var först ut att arrangera tävlingar inom skidåkningen. Dessutom fick styrelsen bannor av sina revisorer efter som förbundets medel i för stor utsträckning gick till projektet.

Den 13 mars 1909 skickade Svenska Skidförbundet ut en skrivelse till skidorganisationer i utlandet med en förfrågan om ländernas inställning till att skapa ett internationellt förbund och när ett första möte skulle kunna ske. Många var positiva men det krävdes många förhandlingar och diplomati innan länderna till slut enades om var ett första möte skulle ske.

Svensk-norskt samarbete

Först den 18 februari 1910 kom mötet till stånd, vid den internationella skidkongressen i Oslo, då grunden till det som i dag är FIS The international Skiing Commission bildade. Där fick norrmännen Johs Dahl och Bjarne Nilsson samt svenske Carl Hellberg i uppdrag att utarbeta förslag till internationella tävlingsregler. Dessa godkändes sedan av kongressen i Stockholm den 20–21 mars 1911. Dock undantogs reglerna för backhoppning, där de inte kunde enas. De kontinentala länderna inte ville nämligen inte att hopplängden skulle räknas med i bedömningen.

Först efter fyra års förhandlingar nåddes samsyn och de gemensamma reglerna blev antagna vid kongressen 1913 i Bern, dock bara på försök att gälla under ett år. De förlängdes dock under kongressen i Oslo 1914.

På grund av världskriget avbröts alla internationella idrottsförbindelser men bland Nordens länder fortsatte samarbetet i allt livligare takt. Efter krigsslutet upptogs samarbetet och under kongressen i Stockholm 1922 deltog Finland, Frankrike, Norge, Rumänien, Sverige och Tjekoslovakien. Tyskland och Österrike kunde dock inte sända några ombud på grund av tågstrejk. Vid mötet antogs de svensk-norska tävlingsreglerna i bästa samförstånd.

Internationella skidförbundet FIS bildas

I juni 1923 sammanträdde skidkommisionens nordiska medlemmar i Göteborg och tiden ansågs mogen att äntligen utarbeta ett förslag till stadgar för ett internationellt skidförbund.

Förslaget lades fram under kongressen på hotell Majestic i Chamonix den 2 februari 1924 och först på agendan stod beslutandet om förbundets namn. En intensiv debatt ägde rum, innan den brittiska IOK-medlemmen Sir Harry Brittain diplomatiskt föreslog att eftersom de befann sig i Frankrike, borde namnet göra rättvisa åt värdlandet. Så föddes Fédération Internationale de Ski som förkortades FIS.

Även om namnet var franskt, var inriktningen nordisk. De första stadgarna stipulerade exempelvis att "Finland, Norge och Sverige ska ha minst en representant i ledande positioner. Presidenten och generalsekreteraren måste komma från dessa länder"

Till FIS förste president valdes svenske Ivar Holmquist (som satt kvar på posten i tio år till 1934), till vice president norske Ingolf Hysing-Olsen och till generalsekreterare svenske Carl Nordensson.

Förbundet byter namn

Under kongressen den 26 maj 2022 besultades, efter många års diskussioner, att förbundet skulle byta namn till internationella skid- och snowboardförbundet, för att bättre inkludera snowboardåkarna (som ju inte åker skidor). Förkortningen FIS eller logotypen ändrades dock inte.

Webbsida för 100-årsjubileet

År 2024 firar således FIS att det var 100 år sedan förbundet bildades. För att fira detta har de skapat en speciell webbplats med minnen.

Besök FIS jubileumssite Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.